130308
Hej folket. Fredag och för en gångs skull så är jag inte speciellt peppad. Har ju inte jobbat på många veckor så det är inte känslan "ledig - freeeeedom" och jag kan inte göra något kul så jag kan inte ha känslan " å tagga helg". Jag ska bara vara, vad mer kan jag göra? Olivier jobbar och ska DJa och jag kan inte vara ensam hemma så får spendera helgen hos mamma å pappa. Men det blir mysigt.
Annars då, förra veckan på torsdag opererades jag. Var inte så nervös faktiskt förren jag la mig på det hårda kalla op bordet och dom började förbereda allt och jag inser att dom inte ska söva mig enligt papprerna "lätt narkos" nej dom ska intubera mig för det är en sån pass stor fotop..då fick jag smått panik eftersom jag vet själv vad det innebär. Men jag överlevde och sov över på klinken till fredagen, hemsk natt var det.
Fredag, då var det dags att flyga hem till LÅ. Det var en av dom värsta dagarna i mitt 21 åriga långa liv. Allvarligt. Att vara drogad av morfin, feber, ont som fan, spyr av illamående, precis tagit mig upp ur sängen (kissade i potta i sängen som en tant för jag tog mig inte upp) och testat hoppa fram med gåbord. Allt snurrar och jag är så trött så fort jag lutade huvudet bak så somnade jag men så fort jag somnade drömmde jag hemska drömmar så jag vågade inte sova för drömmarna handlade bara om dåligt hemresan skulle gå. Jag trodde seriöst att jag höll på att bli psykiskt sjuk, jag hörde röster och såg saker och sen när jag insåg att taxin kommer om en timme som skulle ta oss till Arlanda fick jag sjuk panik. Hjärtat klappade i 500, svettades, skakade, tungt och andas och jag höll på bryta ihop. Tack och lov för att Olivier var med, försökte lugna ner mig och intala mig att det skulle gå bra. Läkarna sa också det att det är för tidigt att skicka hem mig men klinken stänger över helgen så jag hade inte så mycket val..Efter en riktigt jobbigt flygresa kom vi hem till lägenheten.
Där väntade mamma, lagat mat och det var första gången jag åt sen onsdagen. Gott men jag fick mer och mer ont, så ont så man vet inte vart man ska ta vägen. Trodde foten skulle sprängas i gipset, efter flygningen hade det svullnat så det trök i gipset och smärtan var sjuk. Så det blev akuten och där fastnade jag. Legat inne på avdelning 31 och där la blockad i ljumsken och knät så hela benet var bortdomnat, helt bedövat. Skum känsla när man inte ens kan vicka på tårna eller lyfta sitt eget ben. Men inget hjälpte och inget mer dom kan göra så åkte hem på tisdagen.
Jag trodde inte att en fotoperation skulle vara så här jobbig eller det trodde inte läkaren heller för efter en normal fotop ska man ha ont max 3 dygn och det är nu drygt en vecka sen op och jag har frukansvärt ont. Knarkar morfin i mängder så jag har en grymt illamående, har spytt upp allt jag satt i munnen i tre dagar nu. Är så hungrig och slut. Morfinet orsakar inte bara det utan sett till att man inte kan skita..snart en vecka sen sist. Så less jag blir, vill trappa ner morfinet men då får jag mer ont än vad jag redan har..när jag ändå klagar ska jag passa på att säga att nu när jag varit typ sängliggande i en vecka så anar ni inte hur ont svanskotan och ryggen gör. Mina armbågar ser ut som ett barns som ramlat och skrapat upp dom på asfalt, dom är så såriga..ja så kan säga att min vecka har bokstavligt talat varit riktigt dålig.
Men jag är ju inte den som klagar och är negativ, det finns ju faktiskt så mycket värre. Tänk dom som har så här i flera år, cancersjuka eller brytit båda benen? Så jag har det bra! Efter denna vecka är jag redan rastlös och jag har många många kvar så jag har beställt massa pyssel å pärlor från Panduro och Gellack från Depend. Men jag hoppas att ni får en bättre helg och rör på er åt mig! Puss
Kommentarer