Daydreamer
Ja, det har varit en händelserik helg. Fått känslan att vara med i greys anatomy på jobbet, när akutlarm går, alla springer och det är sorligt. Vilken dramatik men lärorikt. Det är såna dagar man inser hur snabbt man kan förlora en nära och man börjar uppskatta allt otroligt mycket mer. I lördags var det min och min pojkväns 3 årsdag, helt underbart. När jag kom från jobbet så ligger det en stor bukett, öpnnar och herregud vad fina blommor, massor av röda roser och bara så vackert. Nu står dom så fint i mitt fönster. Sedan fortsatte det lika bra, gick till restaurang Zan där han satt fin och stilig med en vinflaska och väntade på mig. Vi hade det jätte trevligt och åt mat, förrrätten var väldigt god, men inte huvudrätten, men kul att testa på persisk mat. Det var romantiskt och roligt, sedan överraskade han mig med att lägga fram två kort, kort till ett hotellrum han hade bokat. Room 314 Quality hotel. Tror ni att man längtade till att få lägga sig i den sängen och mysa? Sova i vita lakan och sedan äta hotellfrukost? Vi fortsatte att ha det roligt, vi bowlade - himla kul var det. Sedan tog vi några glas inne på allstar med vänner. Det var kul men sedan slutade det roliga när jag upptäcker att min mobil är borta. Stulen lättare sagt. Letar, frågar, ringer och panik hade jag. Inte ens två veckor gammal var min babe. Min vita, stora fina mobil i vinrött skal. HTC Sensation XL. Bidningstid i 2 år, 400kr/ månad. Om jag var arg? Ohja, har nog aldrig varit så arg haha. Om det förstörde den romantiska kvällen? Ohja. Jag måste ha någon förbannelse över mig? Jag är ett kontrollfreak som är rädd om saker. Ni ska veta hur noga jag har varit med speciellt min mobil. Överdrivet rädd om den. Men ändå lyckas den försvinna. Förut när jag var liten var jag en olycksfågel, men det har varit lugnt och bra i flera år förutom foten då. Men nu känns det som det har vänt tillbaka..Min digitalkamera blev stulen på nyårsafton, min vinterdunjacka gick söner, mobilen gone, min visdomstand som växer under ett ben ska ställa till det så det blir en operation, fotjäveln förstör så man inte kan jobba utan ont eller dansa som får mig otroligt lycklig. Men jag kan bara vara arg på mig själv och ödet haha, speciellt när jag är sån som inte är slarvig, utan sparat pengar för att kunna köpa dyra prylar. Men nu har jag släppt det, pengar kommer och går. Viktigast är att jag har kvar mina nära å kära! Det var min helg, tack och hej.
Kommentarer