Floor is on fire

Nu är det så här. Har fortfarande smått ångest över att jag valde att stanna hemma igår. Stod på listan - gratis inträde - gratis alkohol - vip bordet framför Bruno Mars live, men jag valde som sagt skype och min säng. Orkade inte med att vara trött dagen efter, det kommer fler chanser ju. Har haft en bra dag - Hammersmith med Ida. Kom nyss hem från Zumban och det är inte alls lika kul som den är hemma. Inte nå shake ass. Inte ok. Sedan är låtarna samma som hemma och då skapas hemlängtan om något. Ville bara vara på Helex bredvid mamma och skratta åt hur fel man kan göra när man ska shake både boobs å booty. Speciellt när denna låt kom så fick jag tårar i ögonen och kände mig så ensam, på ett träningspass? Tur att jag snart ska hem, ska krama alla så hårt. Bjuder på låten och börjar tänka på Ghana, vill till Afrika. Till värmen, inte bara klimatet utan människorna, deras värme och glädje. Så tacksamma och personliga. Där är det inte ytan med märkeskläder, operationer och pengar som är status. Vill sitta på där på taket i mörket med pannlampa och äta min mat med händerna, lyssna på härlig musik och dansa. Längtar tillbaka och ska tillbaka, vänta bara. Puss och godnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

var bloggId= '4fefc9fde087c3516bdc9ebf'; var is_pro = false;